Martina

I'm alive! Måste genast för min egen skull skriva ned allt som hänt den senaste veckan innan jag glömmer! Men genast kanske får vänta tills imorn för nu är jag faktiskt ganska trött. Klockan är ju ändå två och jag vill få något vettigt gjort innan jobbet imorn. Ska lägga ner huvudet på min gröna kudde i mitt mintgröna rum med det konstiga gardinerna med fiskar på. Hello Ikea i helgen!

Ps. Jag är i Shanghai, hur coolt är inte det!

Usch idag sa jag hejdå för den här gången till pappa. Riktigt ledsamt känner jag nu att inte få träffa honom på massa månader. Han säger att han ska hälsa på, men jag är lite tveksam till att det kommer hända. Jag saknar honom redan, lilla pappa med de roliga felsägningarna. Pappa överdriver gärna sina historier (och på något mystiskt vis är det ALLTID en ungrare som spelar huvudrollen!), så idag när han skulle berätta om en gubbe han känner som är frisör och sa "Ja och jag har känt honom i säkert tusen år. Nej, nu överdriver jag, men i alla fall sedan 80-talet." kunde jag inte låta bli att skratta lite. När han för en gång skull drar till med en vedertagen överdrift, då passade det minsann att erkänna det haha.

Pappi och jag!

Om klockan slår 19 ikväll och jag har fått jättemycket saker gjorda blir jag jätteglad! Frågan är bara när det är ett bra läge att sätta igång med allt som behöver göras, och i vilken ordning det borde göras... Bara det kräver ju sin tid att fundera över.

Har precis pratat på Skype en stund med en gammal gymnasiekompis som jag inte hör av särskilt ofta. Han är för tillfället ute på motsvarande praktik som jag ska ut på, men på Exportrådets kontor i Botswana. Var väldigt kul att höra om jobbet från en insider som inte är i chefsposition och försöker få det låta mer glamoröst än vad det säkert är! Jag blir ofta fascinerad av mina vänner runt om i världen (Sverige inkluderat!) som alla är så smarta och ambitiösa! Sjukt bra att ha ett sådant härligt nätverk omkring sig. För att inte tala om ölprovningen jag var ute på före nyår, ett härligt gäng av vänner som alla känt varandra minst sedan första klass. Så mycket skratt har jag inte varit med om på länge. Och att sedan fira nyår med andra härliga vänner i Holland som jag bara känt ett par år, det var lika roligt det minsann. Ett helt galet nyår var det förresten, helt klart ett eget inlägg. Jag blev the queen of Jägermeister och höll den Skandinaviska flaggan högt på dryckesfronten.

Jag trotsade kylan idag och gav mig ut en sväng på Söder. Apoteket var öppet trots den röda dagen så jag gick in och botaniserade lite inför min stundande resa. Resultatet blev lypsyl, liten handkräm, liten alkogel (så man får ha med dem på planet), deo (allt i Kina har typ whitening-grejs i sig) och något mer som jag inte kommer ihåg nu. Bidde inga resorb, de brukar annars gå åt som smör i solsken bland mina vänner där (bakfyllebot). Första gången jag åkte bunkrade jag upp med en stor kartong med någon slags smärtstillande/febernedsättande eller vad det nu är i Alvedon/Ipren osv. Jag är ju annars inge pillerknaprare, men jag tänkte det var lika bra att ta det säkra för det osäkra. Sex månader senare kom jag hem med alla piller utom ett och vetskapen att det går precis lika bra att köpa skiten där. Tror att jag har en bild från apoteksshoppingen innan jag åkte den gången, ska se om jag kan rota fram den!

Herre jisses, idag har jag frusit precis hela dagen tror jag. Frös redan när jag skulle sova igår, men vaknade upp varm ändå, men det varade inte länge det. Tofflor och många lager kläder till trots sitter jag och huttrar och fingrarna rör sig endast med viss tröghet över tangentbordet. Har nyss maxat elementen i lägenheten dock så förhoppningsvis blir det lite bättre strax. Har även kört det gamla gasugnstricket, eller i alla fall en lightversion av det - efter användande lämnar man ugnsluckan öppen så att värmen får puttra ut i lägenheten. Den mer extrema varianten är att man helt enkelt sätter på ugnen och öppnar luckan. Funkar väl även på elspis, men tänk då på att räkningen kan bli saftig. Gas ingår redan i hyran. Inte så värst miljövänligt heller misstänker jag, men vad göra när termometern kryper under -15?

Precis hemkommen från en helt totalt galen nyårshelg i Holland är jag nu så slut som jag inte varit på väldigt länge. Semestrar brukar väl i regel vara i alla fall lite uppvilande, så inte i det här fallet. Men kul utav bara tusan har det varit, men jag är otroligt tacksam över min sköna mjuka varma säng just nu. Mon dieu.

Igår på parkeringen utanför mitt hus var det en man som skulle backa ut bilen från parkeringen. Nu är det så att alla parkeringsrutor blivit mer eller mindre inplogade, så det är liksom en vall man måste forcera för att komma in eller ut. Så den här mannen tar sats med sin tjusiga Saab och backar bakåt...och tjoff sa det så hade halva bilen kommit över vallen men sen fastnade den liksom på magen och hjulen började spinna utan grepp. Alla vet väl att det inte direkt blir bättre i dessa lägen av att hysteriskt trycka på gasen och på det viset försöka få loss bilen. Så efter att ha provat just detta och misslyckats placerar han sin dotter vid ratten för att själv stiga ut och knuffa på, dock helt rådvillt. Jag hade hittills stått vid porten och väntat på två kompisar som var på väg till mig, men insåg att det nog behövdes lite knuffhjälp på parkeringen så jag gick dit och fick med mig de två vännerna som extra hjälp. Den här stackars lilla dottern som nu satt vid pedalerna verkade helt vettskrämd och knappt veta vad som var gas och vad som var broms, så det tog ett antal minuter innan hon ens vågade mer än nudda den. Vi försökte också upprepade gånger föreslå att vi nog borde knuffa fram bilen lite igen för att kunna ta sats och sen knuffa den bakåt över vallen, och mannen sa hela tiden ja, men sen stod han liksom kvar på andra sidan bilen och fortsatte knuffa i motsatt riktning som oss haha. Det hela var smått komiskt, men till slut hittade tjejen gaspedalen ordentligt och vi fick till lite gung på bilen och till slut så bumpade den över vallen och var fri. Tror jag hörde ett tack från mannen, inte helt säker. Som dotter till en far med Land Rover har jag ofrivilligt blivit indragen i ett antal räddningsaktioner, oftast på en hal vinterväg någonstans utanför stan. Det här var väl dock lite mindre dramatiskt men jag tror ändå att pappa hade varit stolt. Sen idag när han kom och hälsade på mig och jag berättade om det hela så tog han sin Land Rover och körde ner snövallarna på två lediga platser så gott det gick haha. Vilken vardagshjälte va.

Men hallå eller. Vem har gett vädret tillstånd att slå om och bli alldeles blött och slaskigt!? Inte jag i alla fall. Tji fick jag när jag begav mig ut för att sätta sprätt på ett presentkort, klädd i tjocktröja och dunjacka hann jag ju bli alldeles svettig innan jag kom in i provrummet! Byxorna blev blöta av slasket på gatan också. Nä usch och fy va.

Julen är över, födelsedagen likaså, och jag inser att om två veckor och fyra dagar flyttar jag till Shanghai. Den insikten fick mig att släpa ner flyttkartongerna från vinden och här sitter jag nu mitt i en salig röra. Allting känns totalt oorganiserat men det blir nog bra till slut, så länge jag får med mig min pass, min dator och ett gäng skor (inte lätt att vara bigfoot i Kina) så kommer jag att klara mig fint.

Försökte mig på det här med att pryda mina paket med lite lack och en sån där stämpel. Det gick väl halvbra kan man säga, antingen så hade jag för lite lackgojs så att bara halva stämpeln kom med (Go Ju), eller så började pappret brinna... Håller tummarna för att inget blev skadat i denna dramatiska process. Ganska fint blev det ändå.

På tal om eld, gluttade lite på nyhetsmorgon när jag åt frukost och fick se den där vingubben (Bengt?) elda upp halva inredningen. Sjukt roligt och programledaren blev alldeles nervös tills det att någon ur produktionen kom farandes med ett vattenglas.

Men nu så... Gooood Jul på er!

Slate Magazine har en ganska rolig artikel som går under namnet Nordic Quack idag. I en lång utläggning har författaren analyserat svenskarnas tradition att vaje år klockan 15 på julafton bänka sig framför tvn för att titta på Kalle Ankas jul:

"Three years ago, I went to Sweden with my then-girlfriend (now-wife), to meet her family and celebrate my first Christmas. As an only partially lapsed Jew, I was not well-versed in Christmas traditions, and I was completely ignorant of Swedish customs and culture. So I was prepared for surprises. I was not prepared for this: Every year on Dec. 24 at 3 p.m., half of Sweden sits down in front of the television for a family viewing of the 1958 Walt Disney Presents Christmas special, "From All of Us to All of You." Or as it is known in Sweden, Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul: "Donald Duck and his friends wish you a Merry Christmas."" //Jeremy Stahl

Läs hela artikeln HÄR!

Helt klart när jag för tio minuter reste mig från skrivbordet, helt slut och med en enda önskan - att blaska av tänderna med tandborsten och slänga mig i sängen, bara för att vända mig om och konstatera att sängen inte är bäddad med rena lakan efter morgonens tvättid. Dock är detta åtgärdat nu.

Jag jobbar som tentavakt idag igen och fy bubblan vad långsamt tiden går. En timme och 15 min kvar nu, men jag vet att det kommer gå seeegt. Har läst alla bloggar jag vill, alla nyheter jag orkar, kollat flygbiljetter och jag vet inte vad. Blä. Dessutom har det varit himla gnälliga personer som skrivit det här dataprovet som jag vaktar. Ett himla tjat om dålig luft, trasig klocka i salen, fel belysning osv. Tagga ner för tusan.

Dagens duktigaste var nog ändå mannen som gick efter 90 min (alla andra sitter alltid tiden ut, dvs 3 timmar ) och när jag skulle logga ut honom så såg jag att han hade fått 96%. Gamlingar kan de med minsann.

Jag ringer till Skatteverket för att ställa lite frågor om min utlandsflytt. Telefonsvararen sätter igång, och kommer efeter mycket om och men fram till att "Du har för närvarande plats 172 i kön."

1    7     2.

Men, jag misströstar inte, de kommer ju faktiskt att ta hand om mitt samtal så fort de kan!

Idag har jag tillbringat större delen av dagen på Sidas kontor för diverse intervjuer. Morgonen ägnades åt språktest i engelska, och det var verkligen som att sitta i skolbänken på högstadiet igen! Först lyssningsövningar där man skulle svara på löjligt enkla frågor och fick höra texten flera gånger, sen gramatikprov och slutligen en skrivuppgift. Morgonens insikt blev således att jag har svårt för att koncentrera mig när jag väl måste, att skriva för hand är jobbigt och att jag stavade fel på ordet advice.

Varje dag stressar jag upp mig över att jag inte känner att jag i detalj hänger med i vad som händer i till exempel klimatförhandlingarna i Köpenhamn eller med Saabs framtid. Och varje dag inser jag till slut att jag faktiskt kan luta mig tillbaka och bara hänga med så gott jag hinner och vill, jag måste inte vara inne på kontoret klockan åtta i morgon för att översätta och analysera artiklar och skicka till Washington DC och då blir jag genast lite lugnare. (Och ägnar sedan ändå en timme eller så åt att läsa ikapp för att jag inser att jag ändå blir stressad av att inte hänga med.)

...nä, om man skulle ta och läsa på lite om Kenyas stålindustri då. Spännande möte imorgon!