Martina

Då är det väl läge att önska en god jul då. Jag har under döda timmar på jobbet suttit och läst många andra bloggar och förvånats över hur många det är som inte verkar känna någon julkänsla i år. Kan inte påstå att jag gör det heller, men det verkar även vara ett välspritt fenomen i år. Vad kan det bero på? Snöbristen? Nä den är vi väl vana vid i stora delar av landet. För egen del beror det nog enbart på att julen i år har blivit lite av en grej som måste klaras av för att sen snabbt gå vidare till andra saker. Det har varit hysteriskt mycket med jobb och skola före jul och kommer fortsätta vara det direkt efter jul också. Kinaresan ska styras upp och fixas (jag har för tillfälligt en stor kliande bulle på min vänstra arm som verkar vara ett resultat av den senaste vaccinationen). Samtidigt försöker jag bedriva något slags socialt liv för att om inte annat börja säga hej då till alla vänner. Så julen får i år bli tre koncentrerade dagar av firande, med en släng av födelsedag på den tredje dagen. Sen får det minsann ta och bli vardag igen så att jag hinner med allt. Förhoppningsvis blir det iaf tid för lite bokläsning och slappning (är det ok att logga in på facebook på julafton? jag är lite osäker) även om det ser halvmörkt ut på den fronten med tanken på mammas ambitiösa planer.

Just precis nu är det väl iaf läge att bara sjunka in, stänga ner datorn och sova. Eller så ska jag gå upp igen och lägga lite pussel med lillebror som sitter i rummet bredvid. Årets motiv är av det lättare slaget och föreställer något slags grekiskt vitt hur med blommor och berg och himmel och krukor och allt vad det är. Pussel är en väldigt meditativ sysselsättning har jag kommit fram till. Man liksom sitter där och pillar bland bitarna, har man tur så hittar man då och då någon som passar, annars gör det inte så mycket om man inte gör det heller. Eller så har man perioder av organisation där man försöker styra upp något slags system och lägga alla himmelsbitar för sig osv. Jag måste även komma ihåg att leka tomte och leverera två julklappar till två vänner. Tänkte väl på det en sisådär trettio gånger under dagens lopp men det är tydligen ingen garanti för att jag väl ska komma ihåg/iväg att göra det.

Det kan mycket väl vara så att jag precis genomlevt de absolut längsta sex timmarna i hela mitt liv. Nu är det bara 11 minuter kvar dock.

Satt och funderade på om det skulle vara värt att pallra sig upp ( = sätta mig upp i sängen och sätta på tvn) för någon slags luciatåg på tv imorgon? Jag blir lite ledsen när jag tänker på hur olika associationer jag får av lucia idag jämfört med när jag var liten. Då var det enbart gulligt, mysigt och stämningsfullt och nu är allt man hör att det kommer skita sig på Maria-vad-det-nu-heter för att det kommer komma in så mycket överförfriskade ungdomar. Dessutom är ju inte luciatåget på tv alls lika fint som de man hade i skolan. Det är så pretto på tv. Lästa att Reinfeldt ska ut och vara Pappa på stan i Danderyd imorgon kväll. Ja, det är väl bra. Om än inget mer än ett pr-trick. Undrar varför han dissar Täby.

Jaha, det verkar som att jag måste vakna 06.30 för att få beskåda detta pretantiösa luciatåg. Är det värt det? Tror att planen får bli att ställa klockan, vakna, sätta på tvn och sen se till att ställa klockan igen på mänsklig tid och se hur länge jag håller mig vaken helt enkelt.

"Hela mitt liv står på... på framtid, man kan säga så."

//En av finalisterna i top model (måste för övrigt vara jordens lamaste program att se på, jag föredrar bonde söker fru till och med) med brutal rysk brytning. Nej lilla gumma, man kan inte säga så.

Med mina östeuropeiska rötter tar jag mig rätten att håna andra lite på skoj. Jag vet att det är ett helvete att lära sig använda alla jäkla prepositioner vi har i det svenska språket, resultatet av ansträngningarna blir ofta ganska roliga.

"Jag är inte kass på geografi egentlingen, jag har bara lite otur när jag tänker"

//Nån av bonde-söker-fru-brudarna när hon och bonden fick reda på att de vunnit en resa till Lissabon och inte kunde komma på om det var en stad eller ett land...

Lyckades precis min franske vän som allt som oftast djar på en av mina absoluta favoritklubbar i Paris med. Tror jag ska tacka ja bara för sakens skull. Vem behöver 3s julfest när man kan vara på le Cab istället? Någonstans i Stockholm eller Place du Palais Royal? Knappast en svår fråga...

Drömmer mig bort bland Parisbilder från alla möjliga vistelser där och hittade denna bild. Så tråkigt men ändå så roligt.

Är det någon som vill köpa Alfred! Både ledsamt och skönt, han är tydligen på jakt efter just den motorn som Alfred har (modellen heter blablabla BIG hur mäktigt är inte det). Men betyder det att han kommer ta Alfreds motor och slakta resten? Det skär ju i hjärtat bara av att tänka tanken!