Martina

På tal om klimatsmart. Läste för någon vecka sedan att Stockholmspolisen (tror jag det var) sparar tusentals kronor i år genom att tvinga alla poliser att backa in när de parkerar nu i vintertid. Motiveringen var att man då kör kortare sträcka med kall motor när man drar igång. Jag har tänkt och tänkt (vilket inte alltid säger så mycket), men jag kan inte förstå varför det skulle vara så.

På UPS hade vi som policy att man skulle backa in med rumpan först på parkeringen, men då var det för att minska olyckor. Detta har jag hört från många ställen, men sen å andra sidan kanske man är som jag och inte är så bra på att backa in (förutom vid fickparkering), och då skulle jag vilja påstå att skaderisken istället ökar om man råkar bumpa de andra bilarna lite lätt på väg in. I och för sig är ju det betydligt mildare än att backa rakt ut i någon förbikörande. Ja, se detta var kvällens fundering.

Igår kunde man läsa i Metro att det under första ordentliga snöfallet skett inte mindre än 95 bilolyckor i Stockholmsområdet. Då kan jag bli lite trött på att folk inte tänker åtminstone ett litet steg längre när de sätter sig i bilen vid halt väglag. Bara idag har jag sett säkert tio bilister som inte riktigt lyckats stanna i tid vid trafikljuset eller för att släppa fram en fotgängare. Och alla fotgängare som inte tänker heller utan bara rusar över vägen och inte tänker på att bilen som faktiskt är oroväckande nära kanske inte hinner stanna. Skämmes säger jag bara. Så himla onödigt. Bra för bilverkstäderna kanske. Min pappa som är en vis man säger VARJE gång jag sätter mig i en bil för att åka från honom att jag ska se upp för rådjur och tänka på att det är halt. Jag har aldrig tänkt på det som tjat, utan hållt ögonen öppna på den mörka vägen och inte kört för snabbt i kurvorna. Så borde fler göra tycker jag, för det är faktiskt inte så värstans svårt.

Ps. Snön är fin. Befriend the snow and it shall protect you.

Jag har varit och lyssnat på en så sjuk intressant och tankeväckande föreläsning ikväll. Jag borde genast skriva ner massa saker om den innan jag glömmer detaljerna, men jag orkar liksom inte. Jag hoppas hoppas att jag kommer ihåg det imorgon bitti när jag vaknar! Det var i alla fall i ett udda sammanhang, och man kan väl lugnt säga att jag tillhörde en väldigt klar minoritet just vid detta tillfälle. Jag har redan lyckats glömma namnet på ett bokförlag som jag absolut skulle komma ihåg (för envis för att skriva ned namnet). Det heter något på swahili. Och betyder något som jag också glömt. Det närmsta ordet jag kommer på som liknar det lite är Jakuza, men det är ju namnet på den japanska maffian och jag tvivlar på att det också skulle vara namnet på ett radikalt afrikanskt bokförlag. Hm. Ja vi får se om jag över huvud taget kommer ihåg vad föredraget handlade om när jag vaknar imorgon.

Ps. Idag har jag gjort intervju nummer sju i ordningen, för en jäkla praktikplats. Vilka tror de att de är egentligen? Man skulle kunna tro att de tillhör någon av sveriges populärasete arbetsgivare. Men hallå, man hittar dem inte förräns på typ tredje plats! Så jag hoppas att nästa gång mitt hjärta börjar klappa snabbare för att siffrorna 0086 blinkar ilsket på displayen så är det för att få ett slutgiltigt besked. Ja, eller nej. Svårare än så kan det ju inte vara kan man tycka.

Ps2. HAHA, jag var tvungen att kolla upp det där med rankingen, och mycket riktigt hamnar de på tredje plats, jag som trodde jag fått till en bra överdrift där. Jag kanske ska sluta vara så förundrad över att det är så tuff konkurrens.

Alltså, vet ni hur många timmar jag lagt ned på att försöka bringa ordning i hela Saab-GM-Koeningsegg-affären under våren och sommaren? Amerikanerna jag jobbade åt ville följa varje steg och det rapporterades så klart mer om detta i svensk media än i amerikansk. Jag läste artiklar, ritade mind-maps över alla inblandade, pratade med alla möjliga människor i näringslivet och på regeringskansliet som kunde tänkas hjälpa till att klargöra läget. Jag var så snurrig på allt vissa dagar att jag mot slutet av dagen var övertygad om att mitt mellannamn var Saab. Ja. Jaha. Så går de och dissar hela dealen nu, det var ju jävligt nödvändigt att jag la ner alla dessa timmar. Är inte det minsta avundsjuk på min efterföljare som nu får ta tag i härvan igen!

Ps. Begreppet Koeningssaab blev snabbt ett vedertaget smeknamn för affären i svensk media, men jag skulle vilja påstå att jag själv kom på det flera dagar innan jag först läste det i tidningen! Så det så. (Och amerikanerna tyckte det var hejdlöst roligt.)

Imorn ska jag på ett hemvändarseminarium i Uppsala. Det anordnas av Sida och är till för alla dem som under det senaste året eller så skrivit uppsats för dem. Det ska bli jättekul! Dock vet jag inte om jag kommer hitta dit, för jag får inte reda på vart det ska vara mer exakt! För någon dag sedan skickades det ut ett välkomstbrev med en länk till en karta över universitetsområdet i Uppsala. Men den enda adressen som fanns i hela brevet som kunde röra det ställe vi ska träffas på var institutionens adress. Så jag mailade den ansvarige för att klargöra att det var där vi skulle ses. Så här skrev jag:

Hej Tania!
För mig som inte är så hemma i Uppsala, är det vid Bahuset, Gamla torget 6 vi träffas på fredag? Bäst att dubbelkolla så att jag inte tappar bort mig!

Ser fram emot fredag!

Mvh
Martina

(Det står Bahuset i brevet även om det låter helt knasigt.)

Till svar fick jag:

Hej Martina,

Jag hoppas att du har läst mitt välkomstbrev, som jag vet att du har fått. Det framgår av mailet här nedan. Med kartan och allt. Det är inte alls Badhuset!!
Tania

Alltså... Är det bara jag eller låter hon lite otrevlig? Eller skojar hon? Jag kan faktiskt inte förstå. Om det är ett skämt förlorar det ju lite sin rolighet eftersom jag måste infinna mig 8.45 imorgon bitti... Och den jävla kartan visar HELA universitetsområdet, ingen liten pil eller markering eller någonting för att indikera platsen! Dessutom skriver hon nu BaDhuset när det klart och tydligt står Bahuset i brevhuvudet. Lär er stava i så fall. Men allvarligt, exakt VAD hindrar henne från att skriva ut platsen en gång till om jag nu är dum i huvudet och har missat den?

Jag tycker att hennes mail var ganska lustigt. Ser verkligen fram emot att träffa denna Tania imorn! Om jag nu hittar henne vill säga... Nu ska jag gräva ned mig i mailboxen för att se om det eventuellt kan stå någon närmare lokal i gamla mail. Imorn kommer det säkert visa sig att Tania är jättetrevlig och allt var ett missförstånd, men tills dess tänker jag sura på henne.

En natt i veckan är det städgata och därmed inte tillåtet att parkera på gatan. Detta är ju fiffigt och så kan man tycka men jag tycker mig ha upptäckt en liten brist i systemet. Tiderna som gäller för parkeringsförbudet är 24-06, men städbilen kommer utan undantag runt klockan 23. Samma sak var det på Gärdet när jag bodde där. Jag tycker det är dumt, för då står det ju alltid ett par bilar kvar på gatan, vilket resulterar i att det aldrig blir riktigt rent. När jag själv hade bil i stan kom jag ofta hem sent från jobbet, och flyttade därför inte bilen förrän sent på kvällen, ibland efter att städbilen varit där. Då blir det ju dels inte rent, men det är ju dessutom egentligen onödigt att ens flytta bilen då. Inte onödigt på riktigt så klart, för om man inte gör det kan man räkna med en fet bot morgonen efter.

Eller så gör man som jag den kvällen när jag var så trött att jag inte orkade leta efter en plats någon annan stans, så jag körde upp bilen på en liten gräsplätt och tänkte att jag var snäll mot städarna så att de kom åt ordentligt. Lapplisa höll inte med utan gav mig 750 kr i böter istället för de normala 450 man får om man parkerar på städgata. Motiveringen löd "parkering av fordon i terräng". Inte fan var det någon terräng, snarare en lerig plätt precis bredvid vägkanten där jag inte störde någon. En viss bitterhet dyker upp när jag tänker på detta.