Jag viker mig för kylan

Det var ju självklart bara att kapitulera och dra på sig mer tröjor. Men nu ska jag sova, orkade aldrig börja kolla på någon film, fastnade i bloggläsande istället.

Godnatt vänner

<3

Brors vrålåk

Min brors svar på frågan om hur det gick med besiktningen:

"Bilfan ville inte riktigt bli besiktigad. jag åkte bort till besiktningen. förardörren frusen. viktor kommer inte ut. viktór blir sur å åker hem å väntar på mildare väder..."

Vi är verkligen syskonen med de pålitliga bilarna. Körförbud på båda haha. Hoppas han inte väntar på mildare väder i bilen bara.



Gåshud

Oki så de varma mackorna var jättegoda! Men nu ligger jag här alldeles ensam i ett rum och är inte alls jättevarm. Fast det är inte sååå kallt i rummet, säkert typ 15 grader iaf! Tur att jag har mina två omatchande täcken iaf, men allt som sticker upp ovanför är väldigt kallt. Fast jag får skylla mig själv som trotsar kylan och inte sover i massa kläder. Men jag gillar inte att sova i typ långärmat o grejer, det känns obehagligt. Så nu gör jag inte det. Får se vilket skick jag vaknar i imorn men har jag klarat mig hittills så ska det nog vara lungna puckar. Måste skaffa ett sånt där datorbord till sängen tror jag, var inte alls bekvämt att ligga så här och jag missar alla tangenter hela tiden.

En sista sak bara

Jag tror bestämt att vi måste flytta in i samma rum igen, det känns skitskumt att sitta här helt själv nu ju och inte kunna fundera fritt liksom. Kan ju alltid prata med mig själv men det brukar inte komma så intelligenta svar dessvärre. Iaf. Det jag funderade över är hur mycket det kan tänkas kosta med gas, vatten och el här? Inte för att någon som läser det här i Sverige kanske kan svara på det men ändå. Mäklaren mumlade något men jag kommer inte riktigt ihåg hur det var. Det var iaf min fundering.

Poängen ja

Just det ja, det jag skulle komma fram till i förra inlägget var alltså att jag nu har ett ljuslila och ett mörkrött täcke och kuddar och att det skär sig väldigt mycket. Vad det nu skulle spela för roll över huvudtaget men så är det. Och dessutom är det växttema på båda. Höstlöv på det lila och typ blommor på det röda. Tyckte väl jag saknade en poäng. För gud vad mycket mer intressant det blev nu. Jag kanske bara ska gå och äta mina varma mackor och lägga ner det här för idag. Och vet ni sen kanske jag ska titta på en film. Kanske helt själv till och med. Jag vet inte hur många månader det var sedan jag gjorde det. Ska bli intressant att se om tålamodet räcker eller om jag blir för rastlös. Ska försöka fånga mamma på skype under kvällen också. Helt sjukt vad dagarna bara försvinner här! Tror att kinesiska dygn är kortare än andra för att de ska hinna med fler dagar på ett år så att inte så många måsta ha födelsedag på samma dag. Oki hejdå.

Täcken o tecken, allt lika snurrigt!

Det är ju kanske inte jättekonstigt att alla tecken ser ut som bara blurrblurr fortfarande. Försöker lägga dem på minnet hela tiden men så glömmer man dem två sekunder senare ändå. Om vi kör en hemmadag imorn också ska jag nog tjuvstarta lite med pluggandet, har en bok med mig från Sverige.

Men tÄcken däremot, att de ska vara så svåra att förstå sig på här? Just nu sitter jag här med två tecken i helt olika storlekar och tre påslakan i ännu mer olika storlekar. Tror att jag har ett lila påslakan och ett täcke som kan tänkas passa, men sen är det ju så att jag överst i sängen vill ha ett rött påslakan som inte ser ut som en äcklig lila sörja som det lila gör, och då passar inte det röda påslakanet med det kvarvarande täcket. Så nu har jag för tillfället lagt in ett för stort täcke i det röda påslakanet bara för att det ska se lite mysigt ut i rummet. Samma sak med kuddarna förresten. Har sex örngott och tre kuddar, även här är det mesta av olika storlekar. Roligt dock att IKEAs örngott här har helt annan form än hemma. Eller roligt och roligt, det är väl ganska självklart eftersom alla kuddar ser olika ut också, men ändå. Jaja. Det här var nog det minst intressanta inlägget jag någonsin knapprat fram. Nu ska vi strax äta varma mackor.

Fotbolls-EM?

Jag har kommit på att jag har ett dilemma. Snart är det ju fotbolls-EM. I Europa. Anpassat efter europeiska tider. Jävla skit! Jag måste hitta någon typ rik svensk här som har braiga kanaler, för särskilt för kvällsmatcherna så är det ju typ kört att kolla här, eller? Säg att Sverige spelar kvällsmatch vid 20, då är klockan tre på natten här när matchen BÖRJAR. Sjukt dåligt. Måste kolla upp spelschema snarast och försöka lösa det här. Annat bli det ju under OS, då är vi ju verkligen på rätt ställe! Muhaha.

Ensam på stan

I eftermiddag har jag varit ute på ett alldeles eget äventyr på stan. Efter att killarna varit här och satt upp lite nya lampor med varmare ljus så att vi ska slippa det äckliga sjukhusljuset blev jag lite rastlös så jag tog mitt pick och pack och gick ut en sväng. Skulle bara köpa ett headset som jag glömt hemma i Sverige, men det slutade med att jag kom hem med en hel drös med andra grejer också. Det bästa var nog en förpackning med rengöringswipes till datorskärmar. Min stackars skärm är nämligen alltid väldigt dammig och dessutom fylld med små grapefruktjuiceskvätt. Men nu ska den bli fin och jag lär inte äta grapefrukt här på länge så den kanske klarar sig ett tag. Fast det kanske kommer skvätta nudelsaft istället iofs. I alla fall så köpte jag en wookpanna till oss, en rosa vinöppnare som var jättefin, skarvkontakter till eluttagen o lite smågrejs. Sen gick jag in i en bokaffär och där var det ju kört liksom. Överdosade totalt på pennor, skrivböcker, pennskrin o sånt krimskrams. Men allt jag hade med mig från Sverige var en halvtrasig bläckpenna och en ful röd bläckpenna. Jag behöver min färgpennor för att hålla reda på mig själv.

Iaf. Ikväll ska vi kanske flytta in i våra egna rum. Får se om vi vågar ta steget och sova på olika håll, men jag ska nog strax gå och packa upp lite i alla fall. Måste nog dra igång lite värme i det rummet också då bara. Har dock inte fått upp några bra lampor där ännu, bara en vidrig kall/grön takgrej. Tur att jag har min dator och massa filmer iaf, då klarar jag mig.

Spöklikt

image78

Bilder...

...finns nu på Facebook. Håll till godo så länge så kommer sweetshanghai.se igång snart också!

Bufflig tant

Hahahaha det här var typ det roligaste någonsin! Marianna och jag ligger i sängen och kramas med våra datorer medans Bea ligger som en korv i mitten och sover (ja vi har sovit i samma säng i natt också, det var så mysigt och varmt haha), när det ringer på dörren. Vid det här laget är vi ju rätt vana vid att det springer folk i lägenheten  huller om buller, men nu var det faktiskt ingen som sagt att de skulle komma. Men jag drar på mig ett par mjukisar i alla fall och traskar ut i hallen. Barfota kan jag tillägga, vilket inte var någon angenäm upplevelse på ett iskallt stengolv. Utanför dörren står då en liten robust kinesisk dam som skriker hysteriskt i sin mobiltelefon. Jag öppnade dörren o allt men hon kom liksom inte in och slutade inte prata heller så jag stod där och väntade och frös, sen till slut klampar hon in, rakt förbi mig och ut på balkongen där hon börjar möblera om hej villt för att komma fram till nån lucka som är längst in. Sen läser hon av det jag antar är någon slags gas- eller vatten-mätarställning, skriver nåt på ett papper, tacklar mig på väg in från balkongen och sen stormade hon ut genom lägenheten. Där stod jag och skrattade för mig själv och frös om fötterna.

Det händer grejer nu va

Mm det gör det. När vi flyttade in i vår nya lägenhet igår hade det inte alls hänt så mycket som det skulle ha gjort. Lite möbler var ihopskruvade och omkringflyttade och en byrå hade det kommit också. Annars nästan inget. Det slutade med att vi sov alla tre i samma säng i det största sovrummet för att typ inte frysa ihjäl. Men sen imorse började det röra på sig, sen omsider kom internet igång, vi har fått vår dvd-spelare (ingen tv än dock haha) och en städerska är här nu och städar så att det inte är så dammigt när vi ska packa upp våra pinaler. Vi har även varit hos polisen och registrerat oss och fått en rosa lapp som något slags godkännande att vi får vara i landet länge typ. Bea och jag har även varit en sväng till Carrefour och inhandlat lite mer grejer o så. Så nu kan vi både dricka thé och äta nudelkoppar. (Marcin du skulle nog gilla nudelkoppsutbudet här, det tar aldrig slut!) Som ni kanske förstår betyder det att vi kan äta/dricka allt som det räcker att man tillför kokande vatten till för nu har vi en kastrull. Eller en sån där kittel som piper när vattnet kokar liksom.

Ska bli så skönt när städerskan är klar här och vi kan få lite lugn och ro, vi har knappt varit ensamma i lägenheten alls förutom när vi sov. Foton utlovas som vanligt men jag vet inte när de kommer. Allt har sin tid. Som tur var hann vi med att köpa lite dvds igår så vi har att roa oss med de närmsta dagarna när vi nog kommer vara hemma en hel del och krya på alla. Fast jag är väldigt sugen på att gå till en jättestor elektroniknutik som ligger ganska nära här och botanisera lite. Dvdsen kostade för övrigt 5kr styck utan att vi ens behövde pruta och alla vi provat hittills har funkat prima. Jaja. Nu ska jag se vart städerskan tog vägen, hon började prata i en walkie talkie och sa något till mig på kinesiska och sen gick hon ut ur lägenheten... Allt här blir som ett litet äventyr. Bea och jag träffade två tyskar vid Carrefour som blev skitimpade över att vi bodde här haha. Mycket hjälp vi var till dem, de kom idag och åker på söndag och ville ha hjälp o tips om allt möjligt. Jag tror vi snarare stjälpte än hjälpte dem. Opsie.

Louise!

Jag kommer inte åt min andra blogg härifrån, och det var där jag hade länken till din blogg! Kan jag få din adress igen tack :) Har precis kommit hem till lägenheten igen efter ännu ett besök på Carrefour! Måste nog säga att de har ännu fiffigare grejer i Frankrike, men priserna här är ju väldigt svårslagna. Tycker faktiskt de kunde hedrat sitt franska arv och haft med Orangina i sortimentet, men icke. MEN de har KIWIjuice! Kiwijuice är min nya drog. Den färskpressade slår allt annat, men även andra sorter är sjukt goda. Innan jag köpte den första gången tänkte jag att det skulle vara jättesurt och så, men då glömde jag ju att vi i sverige äter kiwisar som är fraktade en evighet och aldrig fått mogna ordentligt. Här har de minsann fina grejer. Så sjukt gott.

Facebook funkar inte i detta ögonblick om någon undrar varför jag kommunicerar på detta vis. Fast Louise är för övrigt värd ett eget inlägg ändå så det så.

Jävla snö

Alltså vad är oddsen egentligen? Jag är ju ett stort fan av snö men just precis nu hade jag gärna varit utan den! Vet inte om ni sett på nyheterna hemma, men på CNN går det hela tiden om snöstormarna här och hur allting blir försenat och inställt. Plan kan inte lyfta/landa, bilar åker av vägarna, bussarna lika så, och tågen spårar väl ur antar jag. Det sjuka är ju att det lätt är någon plusgrad här i Shanghai i alla fall, men det är nåt så fruktansvärt slaskigt. Det liksom regnar slask som lägger sig på marken. Det faktum att de inte har någon som helst beredskap för det hela heller gör det ju inte smidigare. Det var först igår kväll som det började bli lite halt också, så det ska bli spännande att åka taxi idag, de kör ju som galningar redan innan. Lägg till halka på vägarna till det så blir det nog en livsfarlig kombination. Men vad ska man göra, vi måste ju fixa lite grejer. I dag ska vi åka och betala lite mer handpenning, och sen imorn ska vi betala de första hyrorna. Kontant. Vågat att vi måste ta oss genom stan med väldigt många tusen i kontanter. Kanske kan anlita någon slags livvakt för ett par timmar. Som alla andra dagar supportade vi Starbucks med frukost idag också, dock tog vi med oss den till hotellet den här gången för det är lite sjukstuga bland mina medresenärer. Bea har ont i ett knä och väntade därför kvar hemma. Marianna mår lite bättre i bihålorna idag verkar det som så det går väl åt rätt håll iaf. Och jag? Jag mår prima tack. Smått fantastiskt att ingen blivit det minsta magsjuk ännu heller. Peppar peppar.

<3

Tak över huvudet!

Jajamänsan! Idag har vi skrivit på ett kinesiskt hyreskontrakt. Det blev den lägenheten vi kollade på sist igår som var den i särklass bästa hittills, om än lite för dyr egentligen. Men nu har vi dealat lite så att lite mer saker ingår i kallhyran och även fått ner mäklararvodet något. Det är en stor fyra med två stora sovrum och ett lite mindre, stort vardagsrum och öppet kök med matplats som också är öppen ut till vardagsrummen och hallen. Har lite bilder på den men ni kommer väl bli helt skräckslagna för det ser inte så fint ut ännu, alla möbler står lite huller om buller o så. Men det kommer bli jättemysigt när det är fixat och vi fått in våra egna saker också! Jubel och applåder tack. Det är ungefär allt vi hunnit med idag tror jag. Området är jättefint och säkert med bevakning och vakter överallt. Finns till och med en emergencyknapp i lägenheten som går direkt till vakterna som då ser vilken lägenhet larmet kommer ifrån och i sin tur larmar polis. Väldigt spännande om man är full eller har fulla folk på besök kan jag tänka mig. Vi hann även med en tripp till Carrefour som ligger ganska nära lägenheten och spanade in grejer vi måste köpa. Den är möblerad men inte utrustad med grejer liksom. Så det mest spännande på Carrefour (förutom att vi köpte schampo och balsam) var bråket som utspelade sig i kassan när vi tjejen framför skulle betala. Tydligen hade hon inte tillräckligt med pengar på kortet eller nåt, och det hela tog säkert 20 min att reda ut. Inte så kul när vi inte hade ätit på hela dagen och var allmänt trötta och sega, men dock fascinerande. Samtidigt utbröt ett gräl precis bakom oss när en gammal tant tydligen hade trängt sig i kön och kvinnan som stod bakom oss i kön från början lackade ur totalt. Kineser verkar vara ett mycket argt folk.

Igår fick vi förresten nästan en vän också. I lägenheten vi ska flytta in i bor det nu högst tillfälligt en kille vars egen lägenhet håller på att fixas i ordning och han visade sig vara jättetrevlig. Det ska bli väldigt intressant att se hur det går med våran lägenhet, vi ska flytta in på tisdag och det är väldigt mycket som ska ordnas i lägenheten, men mäklaren var övertygad om att i stort sett allt skulle vara kirrat till dess. Vi får väl se är min kommentar till den biten. Trist att lämna det fina hotellets varma vrå, men skönt att komma till något eget också. Men det kommer vara så vidrigt kallt där i början. Vi betalar el själva och det hela värms upp enbart av air conditioners som drar en jäkla massa. Det blir till att värma upp sovrummen och stänga dörren om sig på nätterna tror jag. Jaja.

Ännu en dag

Ännu en morgon. Fast morgonen försvann lite för vi bestämde oss för sovmorgon. Jag brukar ju vakna ändå men idag sov jag till efter 11 och vaknade då av att en mobil lät. Galet. De andra sömntutorna börjar röra så smått på sig nu tror jag. Hade tänkt att fixa lite med hemsidan men sen fastnade jag på facebook istället. Bättre lycka nästa gång kanske. Jaja. Tråkigt att vara online den här tiden när ingen hemifrån är på msn. Hörni, ta och vänd på era dygn också nu va! För min skull? :)

Dag 3

Denna dag inleddes med sen frukost på Starbucks (skulle inte blivit så sen egentligen men, hrm, ja?) och sen en sväng ner på stan för att införskaffa varmare jackor. Det är nämligen snöstorm (fast en väldigt mesig sådan i svenska mått mätt) här mina vänner. Snöstorm betyder för tillfället att det är några plusgrader, blåsigt och kommer snöblandat regn från himlen och äckligt. Så för svindlande 400kr totalt fick vi oss alla varsin varm jacka och paraply införskaffades det med. Sen var vi lite sugna på fejkshopping så vi lät oss luras med av en liten snäll gubbe som tog med oss till skumma bakgator där han knackade på stängda dörrar så kom man in i rum med massa prylar från golv till tak. Inget av intresse införskaffades och Marianna var mest sugen på att åka hem till hotellet igen och kolla på film, men Bea hade shoppingångan uppe så vi åkte till en jättestor underjordmarknad (ligger liksom vid en tunnelbanestation innan man kommer upp till markplan) och åkte därifrån ett tag senare betydligt mer nedtyngda av kassar innehållandes allehanda väskor och plånböcker. Förstår redan nu att jag nog måste skaffa en större lägenhet när jag kommer hem till Sverige, hur ska alla saker annars få plats? Medans vi var där ringde en annan mäklare som pratade riktigt bra engelska och som var van att förmedla lägenheter till européer. Vi mötte upp henne på hennes kontor och hon hade två lägenheter att visa oss som vi åkte och kollade på. Båda var miljoner gånger bättre än de äcklige från igår, och den andra var riktigt fin. Lite trist så är den lite dyrare än vad vi kanske hade tänkt oss, men det är fortfarande billigt med svenska mått mätt och den ligger på samma ställe som de igår ungefär så det verkar lovande. Vi får se. Ska träffa mäklaren imorn igen och kanske förhandla lite mer. Skulle vara skönt att få det fixat även om vi räknat med att det skulle ta längre tid än vad det gjort hittills.

Äsch skit samma nu ska jag sova. Kolla på en kinesisk konstig skönhetstävling först bara. Vi är inte så party ännu här som ni kanske märker, men det kommer mina vänner, det kommer. Mmmm sova sova sova säng säng säng.

God natt

Dag 2

Efter ca 36h i vaket tillstånd bestämde vi oss för att bekämpa de onda tidsskillnaderna och gick upp i vanlig tid och begav oss ut på stan direkt på morgonen. Efter en smärre förvirring (vi var övertygade om att taxi-chauffören missförstått oss och kört oss till fel järnvägsstation, så vi försökte ta en ny taxi därifrån till ?rätt? station, men den nya chauffören bara stirrade på oss som om vi vore dumma i huvudet och började gapa på kinesiska så vi klev ur bilen igen och sen tog det oss kanske 20 min till att inse att vi faktiskt var rätt. Oopsie), hamnade vi till slut i ett område vi tyckte verkade jättebra att bo i. Hundratals nybyggda lägenhetshus kring 25-35 våningar, varav de flesta såg väldigt fräscha ut utifrån, massvis med parker och trevliga grönområden runt omkring, bra restauranger, praktiska affärer osv. Och på rätt tunnelbanelinje från skolan, bara några stationer bort. Taxi in till city kostade 15kr. Så vi gick omkring där och letade efter mäklare och hittade två kontor. På den ena kunde ingen engelska men vi gjorde oss förstådda ändå och han lovade att återkomma. Gjorde han det? Nä. På den andra var de väldigt hjälpsamma och tillsammans kunde de få fram på någorlunda begriplig engelska vad som gällde och så och vi bestämde oss för att titta på två olika lägenheter. Nu, mina vänner börjar äckligheterna.

I den första lägenheten såg allting jättefräscht ut till man kom in i hissen. Från en marmorentré klev man rakt in i en trälåda med en lite svag glödlampa som enda belysning, trägolv, träväggar, trätak osv. Väl uppe på rätt våning var det helt otroligt skabbigt i trapphuset och när vi kom in i lägenheten blev det bara en enda stor olustkänsla. Den kunde varit ok men det kändes liksom ogästvänligt, och när vi till slut kollade på köket var det fullt med råttbajs i skåpen och på spisen. Jag får kväljningar bara att skriva om det så jag ska fatta mig kort, men ägaren sa ungefär att vi kunde städa undan det själva och sen se till att ha ytterdörren stängd så skulle råttor inte vara något problem. För råttor tar ju ofta stora entrén har jag hört. Den andra lägenheten var inte mycket bättre den, istället för råttbajs låg det lite mosade gråsuggor här och där. Så jävla vidrigt. Vi tog oss därifrån fort som tusan och åkte hem och vilade lite och åt middag och somnade. Det var den dagen det.

Pumpadrama

Shit vad jag ligger efter här jag hinner ju inte med att skriva vad som händer! Det jag skulle berätta om restaurangbesöket första kvällen var iaf det här:

Vi sitter och äter och har trevligt när en kinesisk kvinna vid bordet bredvid börjar ställa till med ett himla liv och bråka med kyparna och servitriserna. Först tyckte vi bara att det var fascinerande att hon kunde vara så himla upprörd över något som berörde en maträtt som inte kan ha kostat många kronor, men sen accelererade det hela och vi började förstå vad det handlade om. Kvinnan hade beställt in en rätt som serverades i en hel liten pumpa, och tydligen var det något fel på den pumpan hon fick först. Redan då förde hon ett himla oväsen och fick så småningom in en ny pumpa. Tror ni det blev bättre då? Nej verkligen inte. Den pumpan var tydligen inte heller bra så då höjde hon nivån ännu mer. Och det var verkligen inte så att hon argumenterade med personalen på ett sansat sätt, hon s k r e k verkligen. En tredje pumpa kom in. Inte heller den var bra. Mitt i alltihopa är det ett annat bord som beställt samma rätt, och när den arga kvinnan ser det rusar hon över till deras bord, drar med sig kocken och börjar gestikulera hej vilt. Där såg vi inte riktigt vad som hände, men efter ett tag kommer hela skaran tillbaka till bordet bredvid oss och bråket fortsätter. Sen kommer det roligaste, helt plötsligt spatserar två poliser in! Då har kvinnan ringt polisen (för att klaga över en jävla pumpa för typ 20kr), tvingat dem att komma dit och göra en anmälan. Under tiden kommer den fjärde pumpan in och kvinnan trycker typ upp den i ansiktet på poliserna för att visa hur skandalöst dålig den är. De stackars poliserna verkade lite villrådiga i början och satte sig ned vid bordet och fick varsin kopp thé. Men så småningom plockade de upp sina pennor och block och började fylla i någon slags anmälan. Ungefär här lämnade vi stället, för hur spännande det än var så var hon rätt jobbig så det kändes inte värt att sitta kvar efter att vi själva var klara. Hade vart kul att få reda på vad det hela handlade om egentligen. Sjukt var det iaf.


Resten av dag 1

Efter näringsintaget åkte vi till ett område som ligger vid Zhongshan Park för att spana lägenheter. Efter mycket vandrande och ett erbjudande om att hyra för 1600kr/månad hittade vi till slut en del av en gata som var helt belamrad med mäklarkontor. Här funkar det så att det finns ett enormt överflöd av både tomma och möblerade lägenheter för uthyrning, det gäller bara att inte bli för lurad och hitta någon som är tillräckligt fräsch och välutrustad för att man ska vilja bo där. Men så igår i alla fall så pratade vi med en massa mäklare som hade allt från jättedålig engelska till ganska dålig engelska, varav ett par förvisso väldigt hjälpsamma men inte riktigt lyssnade på/förstod det vi sa. Vi kom aldrig till skott för att kolla på någon lägenhet, men hann iaf utforska området ganska ordentligt och det verkar trevligt om än väldigt trafikerat och livligt. Men många fina hus så där borde det gå att hitta något om vi bara har lite tålamod och is i magen.

Sen åkte vi hem till hotellet, alla somnade i taxin men när vi väl kom upp till rummet hade vi piggnat till något så vi åkte ganska snart för att äta middag. Denna intogs på en kinesisk restaurang med massor av god mat och besöket förtjänar ett eget inlägg då det var så fyllt av dramatik!

Första måltiden

Ja sen när vi installerat oss på hotellet begav vi oss till fots ner till Nanjing Lu (gata) som är typ den störstaste gatan med de mestaste affärerna. Där insåg vi att vi inte ätit på evigheters evighet, och att det senaste vi åt var det här



Smaskigt eller vad. Så då gick vi till McDonalds. Jävligt mysigt med Starbucks och McDonalds som de två första stoppen, MEN för tusan vi ska vara här en evighet, vem bryr sig.

Bildlöst

Det verkar inte gå att lägga upp bilder för tillfället. Hoppas det funkar snart men så länge får ni nöja er med babbel.

Första fikat

När vi kom fram till hotellet redan vid 10-tiden fick vi checka in på en gång trots att det egentligen inte var tillåtet före kl 14, men sen skulle de fixa lite på vårt rum så vi knallade ut på gatan och begav oss raskt över till Starbucks som ligger på andra sidan korsningen. Trist att det inte ligger på den rätt sida så hade vi sluppit riskera livet för att ta oss dit, men det är väl bara att vänja sig vid att det är sjuk trafik här. Och då menar jag sjuk.

En lååång resa

Mentalt har väl denna resa pågått en halv evighet redan, speciellt för mina två medresenärer. Själv blev jag medlurad på planerna en blöt kväll på Sturecompagniet någon gång i våras, tror att det var under någon slags 3-middag/fest. Så smått fantastiskt är det väl att vi alla sitter här och myser på ett fint hotellrum många månader senare. Jag har nog hört er som tvivlat på att vi (alla) skulle komma iväg, men tji fick ni minsann.

Den faktiska resan började i onsdags förmiddag. Innan dess hade det tagits hand om en jäkla massa packande och hej och hå, men i onsdags var vi äntligen på plats med de närmast sörjande. På något mirakulöst sett lyckades vi charma/ljuga oss igenom incheckningen så att vi slapp betala någon övervikt och dessutom komma ombord med 4 rejäla handbagage var. Tro mig mina vänner, det krävde sin kvinna att släpa alla dessa grejer över halva jordklotet. Och alla som bara säger typ ?res med en tandborste och det du har på dig, resten kan ni köpa där?. För det första är vi ju inte gjorda av pengar, och även om vi lever galet gott på csn här så är det ju bara onödigt att köpa precis allt här för det kostar ju ändå lite och dessa pengar lägger jag då hellre på onödiga småprylar och resor. Så det så. För det andra måste jag skriva något om också eftersom jag började med för det första i förra och visst hade jag något att säga men det har jag dessvärre glömt. Och för det tredje (fast egentligen andra då) så är det ju faktiskt jobbigt och tråkigt att behöva köpa precis allt i början, ska vi vara här i sju månader lär man ju vilja shoppa hela tiden.

Oki nu ska jag återgå till resandet. Allt och alla kom med hela vägen, det var trångt på hyllorna ovanför våra säten (och ovanför våra grannars säten också hehe), ingen av oss fick mer än några minuters sammanhängande sömn och mot förmodan fick vi tag på en minibuss på flygplatsen så vi slapp åka i två olika taxis in till hotellet. Inte en chans att vi hade fått plats med allt i samma nämligen. Oki och här så hoppar jag till ett nytt inlägg för det är så jobbigt att läsa allt för långa.

Första inlägget från långtbortistan

Jajamänsan, nuär vi på plats! Två dagar och en natt har vi varit här nu! Och redan finns det så mycket att berätta att jag måste skriva en miljon inlägg men det har jag inte tid med nu för vi har visst bara en internetanslutning på hotellrummet och inte trådlöst som utlovats så med tre datafjantar i samma rum blir det liksom lite till att turas om. Hotellet är för övrigt fantastiskt fint, att det kostar typ 100kr natten per person gör det ju inte sämre. Lägenhetsletandet har börjat men det är värt ett eget inlägg så det kommer snart. Nu ska vi mysa till det lite med konstig film och mystiska drickor. Kanske att vi ordnar lite med den andra sidan också.

www.sweetshanghai.se


är sidan ni genast ska lägga till bland era bookmarks. Och inte berätta för våra mammor om, de ska få en egen sida att läsa :)

Ska nog sätta mig och skriva blogginlägg i word nu så länge och lägga upp senare.

Sista natten på svenska mark

Tji fick jag för att jag började svamla om att inte säga hej då till folk idag. Har gått omkring med en handsfree i örat konstant sen dess tror jag, men även hunnit umgås med mamsen som tur var. Packningen har väl gått sådär, allt är nere nu och det handlar bara om ett par kilo för mycket, men jag fattar inte vad det är jag har med mig?! Vad kan väga så mycket? Skor ja, jeans ja, men ändå! Jag blir galen. Jag vill ju inte ens ha med mycket saker men det verkar bli oundvikligt. Antar att de kommer bli lagom glada på oss också imorn när vi traskar ombord med 3 handbagage var + tax free grejer istället för det enda man egentligen får ha. Men det får bli till att se lite lagom ledsen ut, det är ju stört tycker jag själv att det ska vara så svårt att tillåta lite mer packning när man åker så långt...

Meeen... Nu ska jag nog gå och lägga mig för mina ögon tittar typ i kors, har varit rätt så stressiga dagar här på senaste tiden. Kanske att det hjälper att sova på saken också och plocka ur de sista kilona imorn. I vilket fall. Nu ska jag njuta av sista natten på svensk mark på väldigt länge, och kom nu ihåg att läsa här ibland så ska ni få följa med på en resa som heter duga.

För tusan

Ja jag undrar hur det här ska sluta. Är hemma hos mamma i täby men orkar inte ta tag i allt jag borde göra. Konstaterade nyss nöjt att ica-bankens kundtjänst stängt för kvällen - skönt då kan jag tyvärrrrr inte ringa dem ikväll. En sak mindre att göra. Som iofs måste göras imorn bitti men det blir morgondagens problem. Mamma går omkring och muttrar och har sig över att jag har så mycket saker som nu invaderat hennes hem. Inte mycket att göra åt nu kan man tycka. Pappa var här när han hjälpt mig köra hit alla saker också, han skrattar mest åt mamma och tycker hon överdriver sin oro och sitt mutter över mina saker.

Idag har jag inte sagt hejdå till en enda person. Första dagen på flera veckor känns det som. Eller jo, en kille som tydligen bor granne med mig, men honom hälsade jag på för första gången för några dagar sedan, så det var väl kanske inte ett jättesvårt farväl. Fast nu kom jag ju på att jag har sagt hej till Robert från mitt förra jobb som jag sprang på på Kungsgatan ("hej vad kul att se dig vad gör du nuförtiden? jag flyttar till shanghai imorn måste rusa") Typ så fast lite mer prat. Hade nog glömt hur rolig Robert är. Han var lite av en ljuspunkt där borta i Sundbybergshelvetet, vi hade stora planer på att skapa något stort i framtiden. Och som om det inte räckte med det så sa jag även hej då till världens bästa pressbyråkille. Sorgligt nog har han flyttat från vårt kära universitet in till Norrmalmstorg, men idag hade jag vägarna förbi där ändå så det var ju bra timing. Fattar inte hur han alltid orkar vara så galet trevlig! Men det är han iaf. Minsann. Sen har jag nog inte sagt hej då till någon mer.

Oki. Jag ska organisera mig nu. Undrar om jag ska lägga upp en bild på min blodiga hand sen i söndags först? Fast det är ju inte så spännande nu när såret i princip har läkt. Bara ett långt rött streck kvar i handen. Ser ganska tufft ut. Oki jag funderar på bilden medans jag börjar organisera mig. Hej hej.

Håll i hatten



för nu blåser det

Pang pang

Alltså vad är det som händer i landet nu då? Lite av en nyhetsnörd som jag är har jag ständigt 2-3 flikar i mitt firefox öppna med olika nyhetssidor. Bara under dagen har det kommit upp en massa olika såna här kortrubriker med senaste nytt, och på var och varannan av dem står det att någon/några blivit skottskadade. Sånt har väl hänt lite titt som tätt länge men nu verkar ju folk gå man ur huse med sina pickadoller och skjuta hej vilt omkring sig? Ni kanske skulle kunna ta det lite lugnt nu va. Tack tack.

Hej hej hallå

image75

Jag vet inte om jag blri glad eller rädd av den här bilden. Den ser liksom lite läskig ut samtidigt som den är menad att sprida någon slags riksglädje till alla metroläsare. Sen är hela tidningen fylld med små bilder på folk från hela världen och en kommentar om vad som gör just dem lyckliga. Min favorit är finnen som svarar: "INgen tvekan om det. Jag kan inte leva utan det: Alkohol."

Veckans händelse

Måste väl ändå inlämnandet av uppsatsen vara. Svårt att tänka sig hur det hela började i början av september med ett tomt dokument, och nu har slutat i den största word-filen jag själv varit med och skapat. 59 sidor sågning av nätdejtingfirmornas marknadsföring och varumärkesinkompetens. Svårt att tänka sig att när uppsatsen väl är godkänd (förhoppningsvis till och med väl godkänd) kan jag både plocka ut en kandidatexamen och, om jag inte missförstått det hela, även titulera mig civilekonom. Det senare låter mer som ett skämt, hur ska lilla jag kunna bidra med något ekonomigt? Haha hoho. Så här såg det stor ögonblicket ut, då handledaren helt plötsligt flyttade fram inlämningsdagen med två dagar (utan att meddela gruppen) hade vi helt plötsligt lämnat in den med över två dygns marginal till deadline! Tjusigt eller vad:

image74


Och hur gott kan det här vara?

Om det är någon som provat den här kombon kan ni väl snälla berätta hur den var? Mina smaklökar kan liksom inte få ihop det.

image73

En lång lång dag

Jag skulle kunna somna sittandes vid datorn nu på momangen men det har jag inte tid med. Idag har jag iaf hunnit med en massa saker:

  • Komma hem alldeles för sent (och lite för full, hur hände nu detta?) från middag, tv-spelande och roligheter hos Linus
  • Gå upp alldeles för tidigt
  • Hämtat ut visum på kinesiska ambassaden (yepp, vi blir nog insläpta i landet som det ser ut)
  • Åkt buss till stan från ambassaden istället för att knalla över gräsfältet som kallas Gärdet och hade gått snabbare (men detta snedsteg ledde till att jag träffade sveriges bästa pressbyråkille iaf)
  • Svept ett glas koleravaccin till
  • Upptäckt att jag glömt att ta den sista sprutan på den japanska encephaliten
  • Åkt och tagit den bortglömda sprutan
  • Mött upp Bella och Liam i Västermalmsgallerian för shoppelishopping och lunch
  • Släpat med Bella och Liam till 3 för att alla skulle få beundra det lilla underverket
  • Hämtat ut Bellas trasiga telefon, som nu inte bara var hel utan helt utbytt till en ny. Fick träffa en gammal 3-räv i butiken som jag inte sett på länge som en liten bonus
  • Pratat kanske sju gånger med mamma och en gång med pappa (detta kräver sin tid ska ni veta, därför får just de två vara med på listan)
En trevlig dag allt som allt, gjorde av med lite för mycket pengar under delen shoppelishopping kanske, men det var bra grejer. Nu väntar jag med spänning på att hemsidorna vi fixade igår ska komma igång och funka! Så snart de är uppe är jag redo att åka till Shanghai. Måste bara tömma mit rum på alla jävla saker. Och packa det jag ska ha med mig. Och träffa den o den o den. Och jag som bara vill sova...

Dumma tidsskillnad

Jag skulle vilja gå och lägga mig nu men det går tyvärr inte för sig. Det vankas fotboll och även om det bara är en lam träningsmatch tänker jag titta. Är lite avundsjuk på Jossans pappa som får vara där i värmen och ha det härligt. Men som en liten bonus så fick vi ju i alla fall sol här i Stockholm idag! Även om större delen av den ljusa tiden tillbringades med finslipning på uppsatsen var det ändå ett energipiller att skymta klar himmel.

Hur många letar inte efter den här?

image72

Min kusin är duktig

Ja det är han! Jätteduktig till och med. Snubblade över några låtar han gjort i min spellista och förundras varje gång över han på alldeles egen hand knåpat ihop dessa. Undrar också varför jag aldrig kommer ihåg att fråga honom om historierna bakom namnvalen, de är av de mer udda slaget. Tråkigt är att min kusin inte själv verkar tro att han här så duktig som alla vi andra anser honom vara. Visserligen vet han nog själv bättre än andra hur karriärmöjligheterna för en jazztrummis i Sverige ser ut, men det är ändå tråkigt att se en så multitalang tappa suget. Kanske hittar han det igen och återvänder till sista året på musikhögskolan, kanske gör han det inte, i mina ögon är han den bästaste i alla fall. Hör du det?!



Andra från vänster, vi är av samma skrot och korn vi

God morgon, ja verkligen

I morse när jag tyckte synd om mig själv för att jag inte kunde hitta någon varm och skön kofta i garderoben att ha på mig kom jag på att mamma faktiskt gett mig pengar i julklapp just för att hon tyckte vi skulle gå ut och köpa nån stickig grej att värma mig med. Jaha, tänkte ja, det var ju dumt att jag gjorde av med de pengarna på annat. Men se sen kom jag på att det hade jag nog inte gjort ändå! Och inte har jag gjort av med några av de andra julklappspengarna heller, utan de ligger i ett kuvert i en påse som står under ett bord i mitt rum! Så helt plötsligt blev jag några tusen kronor rikare. Himla praktiskt om varje dag kunde börja så, då skulle det minsann vara bye bye jobbiga csn!


Och vad fick ni i posten igår?

Jag fick ett brev från landstinget innehållandes:

image69

Och vad drack ni igår?

Jag fick svepa ett glas koleravaccin. Trots hallonsmaken var det ingen vidare upplevelse, jag gilar inte brustablettssmaken.

image68

Premiär

Jajamänsan. Igår var en stor dag, dagen då Martina lärde mamma använda skype. Så nu lär hon sitta klistrad vid sin dator tills det blir augusti och jag kommer hem igen. Jag förklarade försiktigt att jag kanske inte kan hålla på och passa massa tider för att prata med henne hela tiden, särskilt inte i början, men frågan är om det budskapet gick fram, tvivlar lite på det.

I ett nötskal

Jag skulle barra vilja dela med mig av en väldigt bra beskrivning om hur det gick till på mitt förra jobb:

http://www.stureplan.se/frame.php?main=http://blogg.stureplan.se/katrin/

det gick inte att hitta länken till enbart det inlägget, men det är alltså det som handlar om UPS :)

Orka packa

Ikväll har varit en såndär kväll när man bara tänker på allt man borde göra. Utan att få något alls gjort. Eller jo, jag har tagit bort nästan all tvätt som hängde uppe sen igår. Det tog väl säkert tio minuter. Har även noga funderat över om jag borde börja slänga ner saker i de tomma flyttkartongerna jag fick av mamma, men insåg sen att jag har ju faktiskt inte plats för att ha fulla kartonger ståendes här, då kommer jag snubbla ihjäl mig på dem. Så istället funderade jag över vad jag skulle kunna lägga i kartongerna om jag nu skulle fylla dem. Om jag kom fram till något har jag glömt bort det vid det här laget.

Sorgligt och tragiskt också

Förutom att lägenheten blev uthyrd så har det här annars varit en väldigt svart dag. Redan innan vi vissta några detaljer kommenterade mamma att det var så hemskt med de här tre 19åriga killarna som omkommit i en bilolycka på väg hem från fjällen. Hon var så upprörd att hon ringde till Viktor för att berätta om det och komma med förmaningar om att ta det lugnt på vägarna när han flänger omkring på hala vägar i sin rishög däruppe. Det var en lillebror i dåligt skick som svarade på andra sidan, och då visade det sig att han till fullo var medveten om det som hänt då det var tre av hans kompisar som satt i bilen. Tack och lov (fast hur egoistiskt är det inte att tänka så??) var det inte de tre som precis varit uppe och firat nyår med honom, dessa hade kommit hem säkert med tåg redan dagen innan, utan det var gamla klass- och skolkompisar. Dessa olyckor är alltid lika tragiska, men det är sjukt vilket uppvaknande det blir så fort det kommer lite närmare ens egen verklighet.

Helt ofattbart vad de tre killarnas familjer måste gå igenom i detta nu. Att som förälder förlora sitt barn måste vara bland det absolut värsta man kan gå igenom, och tanken på att jag själv skulle förlora en bror är för vidrig för att ens tänka klart. Bara de fåtal timmar den 26e december 2004 (min tjugoårsdag tack så mycket) jag inte visste om min pappa var helskinnad eller ivägspolad med så många andra i vågorna var näst intill outhärdliga, och att som anhörig behöva ta emot det besked som dessa tre familjer fått ta emot i dagarna måste vara absurt. Vad gör man? Vad tänker man? Varför skulle jag låna ut bilen till tre oruttinerade bilförare? Varför tvingade jag dem inte att ta tåget eller bussen? Självanklagelsen och ångesten måste var enorm. Mina tankar går idag till alla de anhöriga.

R.I.P.

Bostad direkt, javisst

Jag har ju fram tills idag varit väldigt tveksam till att hyra ut min lägenhet när jag åker till Kina, om det inte skulle dyka upp någon kompis eller kompiskompis som skulle behöva ngnstans att bo. Tanken var att lilla pappa skulle få vara hjälte och chippa in med ett par hyror när jag är borta. Men så igårkväll insåg jag att det dels är ett väldans slöseri på pengar och att det även finns sjukt mycket folk här i stan som faktiskt behöver någonstans att bo, om så bara för ett halvår. Så medans jag satt och pillade i mig frukost i morse skrev jag ihop en annons på bostad direkt , och döm om min förvåning när det dröjde kanske 3 minuter innan första samtalet kom. Tydligen har de någon slags sms-tjänst, så om man har anmält intresse för en viss typ av bostad så kommer det ett meddelande när en sådan bostad läggs upp på sidan. Jag hade väl inte förväntat mig särskilt mycket, tänkte mest att jag kunde använda sidan för att själv gå in och kolla på folk som söker lägenhet och kanske själv kontakta någon, men de första två timmarna var det nog säkert 20 personer som hörde av sig. Ett himla pratandes i telefon blev det och det kom även ett par (hur tänker man när man vill bo två pers på 18 kvadrat?) och tittade, men de insåg själva efter ett par timmar att det nog var lite väl optimistiskt att bo så trångt på två så de bestämde sig för att tacka nej. Så då var det bara till att kolla om någon annan kunde komma och titta redan ikväll (därav tidsbristen hos mamma med tvätten) och då var det en kille som kunde.

Så helt plötsligt var han bara här och inne i mitt rum och tyckte om allting och verkade inte alls bry sig så mycket om var han bodde egentligen men ville absolut slå till på en gång. Så det var bara för mig att langa fram kontrakten och så var det bra med den grejen. Dock känns det väldigt konstigt att en vilt främmande människa ska husera bland mina möbler ett helt halvår. Känns redan nu som att han inkräktar på mitt revir liksom. Men det blir bra att få in pengarna iaf så att ingen behöver slänga dem i sjön på en tom lägenhet. Har precis varit inne och inaktiverat annonsen för det fortsatte ju ringa och mailas precis hela tiden. Har även skickat ut ett sms till alla jag pratat med idag när den fortfarande var ledig. Känns lite som jag lurar dem men hey, de hade också fått komma idag om de hade velat. Föreslog för killen som hyrde nu att vi kunde hjälpa andra också och starta något slags kollektiv med fler personer, men han var inte riktigt med på de planerna hehe. Erbjöd honom till och med att dela på vinsten. Dock var han lite lustig, han hade tydligen koll på att man inte betalar hyra på sommaren här, och började dilla om att han kanske också kunde slippa?? Vad tror han, att det är någon jävla välgörenhet jag bedriver? Han får gärna flytta före sommarn om han vill det, men ingen ska bo här gratis utom jag så det så. Och för de extra pengarna ämnar jag shoppa väldigt mycket saker i Shanghai.

Tvätt

Min lägenhet är för närvarande fylld med blöt tvätt från golv till tak. Jag tänkte att jag var klok som tog med mig tvättkorgen till Täby när mamma ändå skulle hämta mig med bilen och började glatt tvätta hos henne. Dock visade det sig att det är något knas med elen så det går bara att köra antingen tvättmaskinen eller torktumlaren åt gången annars dör båda. Så jag tänkte ju då att det är bättre att prioritera att tvätta så kan jag torka det sista hemma, bara det att tiden blev knapp och inget hann torka där. Så nu hänger det tävtt från varenda liten möbel. Fanns det bara lite värme skulle det nog bli en bra ångbastu här inne. Känner jag mig själv rätt kommer det även att dröja ett antal dagar innan allt är undanplockat också. Menmen.

Nyår

Det har ju faktiskt varit nyår också! Det tillbringades med fina människor i Ramundberget och bestod till största del av sömn, mat, skidåkning och fastkörning i snön. Härligt var det.


 



Så kul var det

Det var ju verkligen vad man kan kalla för en sudden death.

Lite roligt ändå

Oki jag skojade bara. Mini-svenskarna gjorde mål med 38 sek kvar av trejde perioden, nu väntar förlängning och plötsligt blev det lite roligt att kolla hockey igen även om det bara handlar om juniorer.

En Wikegård till, apropå kvitteringsmålet:

"Ojdå! Vad den sved i Kanadas byxa!"

Eh.

Något slags vm

Sverige har tydligen gått till final i något slags junior vm i hockey. Heja heja. Förr i tiden kunde jag sitta och kolla på varenda en av dessa eviga turneringar som spelas med samma deltagarländer hela säsongen. Men nu är det döden själv att följa en hel match om det inte gäller vm-slutspel eller os. Det jag skulle komma till var iaf att det är rätt kul att nu ha tvn på och bara lyssna till kommentatorerna. Wikegård skriker sig hes och säger ologiska saker i ett och den andra fjanten vet jag inte riktigt vad han gör. Rabblar namn på spelarna typ. Igår lyckades de förvirra sig själva under en match då en av dem sa nåt i stil med att "ja det gäller ju att ha rätt grabbar med i startelvan från början". Sen följde lite pladder, innan den andra kommentatorn inser felsägningen och undrar vad han menade med startelva, det är ju hockey det handlar om? Då blir Vikegård typ sur och säger, "ja, startelvan! eller starttjugotvåan då. eller hur jävla många de nu är i en jävla startelva i hockey". Den andra blev då tyst av hans bitska ton och sen fortsatte båda skrika. Ja det var kul  när man hörde det iaf.

Ser fram emot att se fotbolls-em däremot tillsammans med massa svenskar i Shanghai! Man blir så härligt patriotisk när man är utomlands ibland.

Fynd från Apoteket

Efter farvälandet med Johan var vi på apoteket och skulle köpa bra-att-ha-med-sig-saker. Utan att ens ha fått tag på allt blev det till att langa upp 400kr. Jag börjar fundera på om man inte bara kan skita i alla rekomendationer och orosmoment och helt enkelt bara ta det som det kommer. Folk har väl rest i alla tider utan alla dessa preparat man nu "måste" ha med sig? Inte vet jag. Fast man kommer nog vara glad över att ha det mesta när man väl är där ändå kan jag tänka mig. Känna sig hemma när man borsta tänderna med Sensodyn o grejer.



Ett urval av det som fick följa med hem från Scheele

Det går fort nu!

Nu är det bara 18 dagar kvar tills avresa! För min del skulle vi lika gärna kunna åka imorn, jag börjar bli trött på att bara planera och förbereda, ska bli skönt att faktiskt komma iväg. Fast just imorn är kanske en dum dag att åka då det varken existerar visum eller csn-pengar än så länge.

Idag har nog det första riktiga farvälets tagit, av Johan som sen far iväg mot Halmstad igen och inte kommer hem innan vi åker. Sorgligt. Inte för att vi ses så värst ofta annars heller men nog är det i alla fall betydligt mer än en gång på 8 månader som det kommer bli nu! Tur att det finns facebook. Annars har det gått väldigt dåligt med mina farvältaganden, jag bestämmer hela tiden att jag ska träffa personen i fråga igen, så det kommer bli ett himla farvälande de sista dagarna nu. Och Erik bara skickar en massa sms från Alperna. Inte utan att jag blir lite sugen på att vara där med honom. För att inte säga jätteväldigtotroligt mycket sugen.

RSS 2.0