Martina

Va? Vi är ju vänner! Gör man så då? Inte i min värld. I min värld sviker man inte de som tror på en. De som bara vill en väl och önskar en framgång. Då står man upp för varandra och kämpar. Hela tiden, alltid, i alla väder. Det kommer alltid finnas motgångar, men det är ju då det gäller att kliva upp ett snäpp till och kämpa. KÄMPA för tusan. Ni har så många i ryggen som håller på er och inte vill något hellre än att ni ska lyckas! Och nu har det gått nio (NIO) år sedan vi fick fira senast. Vi vars hjärtan bankar snabbare varje gång det närmar sig ett avgörande möte, varje gång vi får chans att stämma upp i sång och hylla er, men även stå bakom er i svåra tider. Det kommer vi (i alla fall jag) fortsätta göra, men ändå.

Fan, jag blir så ledsen.

Det verkar som om den versionen av mig själv som inte blir bakis är tillbaka. Tack och lov, har varit tungt att stå ut med den andra de senaste veckorna! För trots ynka fyra timmars sömn i natt (skyller allt på min aldrig svikande morgonpigghet) och en ganska anselig mängd alkohol i natt känner jag inte av det minsta. Misstänker att tröttheten kommer slå till lite senare, men vad gör det, jag har inget att göra idag ändå! Så skönt. Eller jo, jag borde städa. Plocka upp alla miljoner grejer som hamnat på golvet de senaste dagarna i något slags försök att bemästra rastlösheten jag lidit av. Tydligen bekämpas rastlöshet bäst på golvet.

Igår var kul! Som alltid när vi slår våra fantastiska huvuden ihop och dricker! Tycker fortfarande synd om den spriten som var kvar i kannan när jag fram emot morgonkvisten rullade ner för backen, men den gick inte ner bara. Sånt som händer. Eller kanske svepte Marianna resten när jag gått? Vem vet. Själv mötte jag en mycket stilig, om än väldigt full, herre i porten när jag kom hem. Pratsam som man lätt blir vid den tiden på dygnet diskuterade vi både det ena och det andra och hade en skön stund på trappen i friska luften så jag fick nyktra till lite. Platt fall blev det sen när han erbjöd sig att följa med mig upp. Haha. Ofta. Kommentaren när jag sa att jag skulle gå och lägga mig (själv) var "men du är ju så sööööööt ikväll. jag älskar dig i din sexiga klänning och med gummistövlarna till". Känner att han går lite för fort fram, säger att han älskar mig och så har jag inte ens fått träffa hans föräldrar. Lite läskigt. Och nej, jag hade inte en sexig klänning, bara en vanlig klänning. Och ja, jag hade gummistövlar. Say no more.

Ser fram emot att Eric ska vakna och skicka bilder till mig! Vakna vakna!

Jorå. Ikväll ska vi fira Marianna! Jag uppmanar alla som ska dricka ikväll att dricka en appletini å hennes vägnar! Som nära vän till födelsedagsbarnet i fråga ser jag det som min plikt att dricka åtminstone fem.

Har även hunnit med att träffa mamsen för att gå på en utställning om Kina på Östasiatiska muséet idag. Jag har alltid haft svårt för muséum som forum för att ta till mig information, säkert jättedåligt och okulturellt av mig men det passar bara inte mig. För mycket på en gång liksom. Förutom krigsmuséum, det gillar jag. Då blir det liksom en helhetseffekt som man inte kan tillskansa sig på något annat sätt, om man inte befinner sig i ett riktigt krig vill säga men det hoppas jag slippa. Men nu ska vi fira! Snart iaf, måste nog vila lite först.

En turist stannar vid den polska gränsen där två gränspoliser står:

Turisten: "Sprechen sie deutch?"
Båda poliserna skakar på huvudet.
Turisten: "Speak english?"
De skakar på huvudet igen.
Turisten: "Parlez vous francais?"
Båda skakar lite uppgivet på huvudet igen.

Turisten svär och åker vidare in i Polen.

Den ena gränspolisen till den andra: "Man kanske skulle lära sig ett till språk?"
Den adra: "Nä, varför då? Han kunde ju tre språk och han var ju inte betjänt av dem ändå!"

//

Inte i samma klass som det förra skämtet, men fortfarande roligt! Återigen har jag Marcin att tacka. Tack tack.

Hoppas alla förstår att jag inte har något emot polacker eller så, de råkar bara vara så att de (tydligen) har väldigt rolig humor. För tusan, jag är ju själv till hälften öststatsmänniska.

Så här kommer en bild som min fantastiska vän Louise påminde mig om i morse. Tagen inne i Chamonix i vintras.

Jag är på intet sätt vän med tekniken just nu. Men skam den som ger sig. Det ska fungera. Snart så.

En hög jurist har tydligen dömts för sexbrott. På vilket sätt var han hög?

Har de senaste veckorna flera gånger sett såna här gröna vanliga papperskorgas som finns i vart och vartannat gathörn här i stan. Det i sig är ju inte så konstigt kan man tycka eftersom de finns överallt. Men har även sett några som saknat själva lådan under utan bara haft kvar locket. Det märkliga är att runt/på alla dessa har det ändå legat massa skräp. Hur tänker folk då? Ja titta, här har vi ett lock på en papperskorg, då lägger jag mitt skräp på marken under locket? Vem ska plocka upp det? Skärpning. Inte skräpning.

Faran med att gå till ställen med tillräckligt låg ljudvolym för att kunna prata normalt är att man säger så mycket dumma/roliga saker.

Paladar
Tandläkaren: SKOJA!!
Hur gammal är man då? Va, om man är flickvän? Nej, om man tagit studenten.

Storstad
Här kom de mest brutala historier om djur fram. Till exempel den om Linus gamla klasskompis som hade en kanin som bästa vän. Kaninen förärades till och med med födelsedagskalas. "Palla köpa en tv till en kanin". En dag skulle kompisens mamma kliva upp på en pall för att nå något, när hon klev ner trampade hon på Nina (kaninen) och resten är historia.

David erkände att han med flit låtit sina marsvin springa iväg när de var ute på gräset, "för att de var så skrämmande när de gäspade". Säkert lika skrämmande som hästen som "sparkade" din mamma. Säkert.

Som en kontring på detta meddelade Linus att han släppt ut sin storasysters papegoja genom fönstret på tredje våningen MEDANS DEN VAR KVAR I BUREN för att se om den kunde flyga med buren på. Vad han gjorde med undulatäggen ska vi inte ens prata om.

Linus kommer även vara otroligt generös när det bjuds på fest hemma hos honom näta gång! Tanken är att bjuda på jelloshots (möjligtvis till huvudrätt serverad i någon slags jätteform). Men istället för att lägga massa dyra pengar på alkohol att ha i kom han på att man ju kan ha i lite lim istället för önskad effekt. Kokain var tydligen också på tapeten, men det var ju ännu dyrare. Så lim verkar vara en bra lösning. Blir det i flytande form eller i små bitar som skvimpar omkring i gelé? Återstår att se.

Olssons video
Linus: Martina, så om jag säger till dig att du har väl inte blonderat håret?, är det då en retorisk fråga?
Här lyckades de även sänka mig med en drink som definitivt inte var en GT, snarare en GG. Davids drink var fin. Och isig. Fick även beskåda ett sånt där fantastiskt stelt ögonblick mellan två människor som egentligen inte känner varandra men möts i natten och ska prata.

Mc Donalds
Här var det minsann fullt av människro som satt och sov vid borden. Är det riktigt bra? Alltså inte fulla ungdomar utan gamla människor.
David: Min mormor skulle ALDRIG gå till Mc Donalds.
Linus: Särskilt inte klockan ett på natten.
Nej Linus, men så vet vi ju vad din mormor har för åsikter om vissa saker också :) Skoja, hon är säkert världens snällaste, bara lite orolig för Elin.

Oj, glömde jag inkludera mig själv och mina intelligenta kommentarer till det mesta? Det var verkligen inte meningen.

Jag tror att min bil har tappats bort. Jag har inte tappat den, men någon har? Den är inte här hemma, den borde vara hos pappa men det slog mig för en liten stund sedan att han inte var där när jag var där i lördags. Bilen alltså. Pappa var där. Bilen heter Alfred, är en grön bubbla med lite hudskador, funkar bäst när man pratar kärleksfullt med den när man kör. Om någon har sett den kan ni väl säga till. Så här ser han ut lille Alfred:

...på de blåa bussarna så finns det stoppknappar på väggen vid de låga sätena? Alltså inte på en pinne eller i taket, utan på väggen. Det upptäckte jag idag. Jättehäftigt. Verkligen.

Jag har de senaste två dagarna utfört ett morotsexperiment. Jag är ju egentligen dödligt allergisk mot råa morötter och vad det nu är som utsöndras när man skalar dem. Samma sak med potatis. Med dödlig avser jag här att det kliar i halsen och läpparna och att det blir lite svårare att andas. Men sen är det ju så att morötter är så gott! Jättegott! Så jag köpte ett kilo och ska nu se hur det går. Igår åt jag tre stycken på eftermiddagen. Inte jättelyckat, det kliade och hade sig hela kvällen. Dessutom blev jag orange runt munnen men det visade sig vara för att jag liksom kletat in mig själv med morot på nåt vänster. Det gick alltså bort med vatten. Så experimentet fortsätter idag och hittills verkar det gå bättre! Har ätit fyra stycken, visserligen är det lite svårt att andas just nu men inget livshotande, och det kliar betydligt mindre! Det måste gå åt rätt håll det här. Ska bli mycket intressant att se om det är möjligt att bota morotsallergi på detta sätt.

Jajamänsan, igår small det. På planen, på läktaren, på mitt ben, ja lite överallt faktiskt!

Både jag och Josefin var grymt taggade. AIK-utstyrseln var på plats, vi var på plats, alla andra var på plats.

När matchen så var slut satt vi kvar ett tag och såg Råsunda förvandlas från folkfest till en öde, ledsen arena.

Måste få dela med mig av den här, har skrattat för mig själv ett antal gånger sedan jag fick höra den i förra veckan:

- Vet du vad bröderna Kaczynski gör på tennisbanan?
- Nej
- Spelar volleyboll

Sjukt kul??? Ja!!! Jag vet fortfarande inte varför, men roligt är det. All cred för denna fantastiska historia går till min eminente vän Marcin.

Och börjar om här istället. Kom ju för tusan aldrig ihåg lösenordet till min gamla blogg och så var det ett helt projekt att logga in och fixa och ha sig när man väl kom in. Facebook är ju bra till en hel massa grejer, dock inte när det gäller att snabbt få ur sig något man kommer på och vill dela med flera andra på en gång. Kanske kan det här vara en lösning, kanske inte.