Intressant diskussion
Diskussionen kring Afghanistan var ganska intressant. Det var framförallt kul att den fördes kring utvecklingsarbete och de skillnader som faktiskt gjorts de senaste åren, annars är det ju mest de militära insatserna det snackas om. Fulgham började med att dra lite demografiska fakta från 2002, och vissa siffror var rent av hårresande. 1/4 barn dog då före 4 års ålder. Ett av fyra! Medellivslängden låg på 42 år, är detta inte helt sjukt, när vi i Sverige ligger på nästan det dubbla! Skrämmande fakta.
En tankeställare som jag själv inte reflekterat så mycket över tidigare är hur man bör hantera uppbyggandet av den privata sektorn. Dels är det för utländska företag en oerhört riskfylld investering att till exempel bygga en fabrik i ett land som Afghanistan, men det finns även ett problem i att de företag som faktiskt vågar får en stämpel att enbart vilja exploatera mindre lyckligt lottade. Det är viktigt att de får stöd och hjälp i denna process, och framför allt är det viktigt att investeringarna bygger på att lokalbefolkningen är delaktig på alla plan och att de i slutändan kommer dem till nytta. Annars är det lätt att exploateringsstämpeln faktiskt blir sanning.
Som alltid när man lyssnar på framföranden inom detta område blir man återigen varse hur lyckligt lottade vi faktiskt är. Jag må vara utan fast arbete för tillfället och tight om pengar, men jag vet ju att jag klarar mig och att jag har ett stöd både från min familj och från samhället om det skulle behövas.
Efter seminariet gick jag en sväng på stan med min före detta kollega från praktiken. En kaffe på Lisa på torget och ett bra pep-talk från hennes sida så kändes livet lite lättare och jag tog en promenad hem.
Nu är det off to bed strax, måste upp tidigt imorgon och förbereda en intervju för ett projektjobb samt välja ut vilka föredrag jag vill gå på nu när European Development Days äntligen drar igång imorgon! Ska blir riktigt härligt att bli pepprad med kunskap i dagarna tre!
En tankeställare som jag själv inte reflekterat så mycket över tidigare är hur man bör hantera uppbyggandet av den privata sektorn. Dels är det för utländska företag en oerhört riskfylld investering att till exempel bygga en fabrik i ett land som Afghanistan, men det finns även ett problem i att de företag som faktiskt vågar får en stämpel att enbart vilja exploatera mindre lyckligt lottade. Det är viktigt att de får stöd och hjälp i denna process, och framför allt är det viktigt att investeringarna bygger på att lokalbefolkningen är delaktig på alla plan och att de i slutändan kommer dem till nytta. Annars är det lätt att exploateringsstämpeln faktiskt blir sanning.
Som alltid när man lyssnar på framföranden inom detta område blir man återigen varse hur lyckligt lottade vi faktiskt är. Jag må vara utan fast arbete för tillfället och tight om pengar, men jag vet ju att jag klarar mig och att jag har ett stöd både från min familj och från samhället om det skulle behövas.
Efter seminariet gick jag en sväng på stan med min före detta kollega från praktiken. En kaffe på Lisa på torget och ett bra pep-talk från hennes sida så kändes livet lite lättare och jag tog en promenad hem.
Nu är det off to bed strax, måste upp tidigt imorgon och förbereda en intervju för ett projektjobb samt välja ut vilka föredrag jag vill gå på nu när European Development Days äntligen drar igång imorgon! Ska blir riktigt härligt att bli pepprad med kunskap i dagarna tre!
Kommentarer
Trackback
