Martina

Tji fick jag för att jag började svamla om att inte säga hej då till folk idag. Har gått omkring med en handsfree i örat konstant sen dess tror jag, men även hunnit umgås med mamsen som tur var. Packningen har väl gått sådär, allt är nere nu och det handlar bara om ett par kilo för mycket, men jag fattar inte vad det är jag har med mig?! Vad kan väga så mycket? Skor ja, jeans ja, men ändå! Jag blir galen. Jag vill ju inte ens ha med mycket saker men det verkar bli oundvikligt. Antar att de kommer bli lagom glada på oss också imorn när vi traskar ombord med 3 handbagage var + tax free grejer istället för det enda man egentligen får ha. Men det får bli till att se lite lagom ledsen ut, det är ju stört tycker jag själv att det ska vara så svårt att tillåta lite mer packning när man åker så långt...

Meeen... Nu ska jag nog gå och lägga mig för mina ögon tittar typ i kors, har varit rätt så stressiga dagar här på senaste tiden. Kanske att det hjälper att sova på saken också och plocka ur de sista kilona imorn. I vilket fall. Nu ska jag njuta av sista natten på svensk mark på väldigt länge, och kom nu ihåg att läsa här ibland så ska ni få följa med på en resa som heter duga.