Martina

Hjärnan är spännande ibland. När jag vaknade imorse och kände mig helt mörbultad av för lite sömn tänkte jag att det hela hade varit så mycket lättare om det bara varit lite sol ute. Jag öppnade fönstret på glänt för att kolla om det över huvud taget såg ut att kunna tänkas bli ljust snart, och tror ni då inte att det faktiskt var sol ute!? Galet vilken boost jag fick av att se den den lilla stund det varade innan den gick ned igen! Har inte tänkt på det, men det måste på fullaste allvar varit flera veckor sedan man såg solen här i Stockholm senast! De korta stunder det ändå är någorlunda ljust ute har himlen varit täckt av äckliga regnmoln. Hoppas det håller i sig nån dag till.